Frågor och svar

Här kommer svar på de vanligaste frågor när det gäller "Fiber till Byn" projektet
och teknikfrågor gällande fiber.
(Informationen hämtad från http://www.fiberivarmland.se)

Hur blir man medlem i föreningen?
Betala in insatsen på 100 kr samt en medlemsavgift på 100 kr till plusgironummer: 656329-0. Märk med fastighetsägarens namn. Väljer man att gå ur föreningen får man tillbaka insatsen.

Varför ska man gräva fiber själv på landsbygden?
Därför att de "kommersiella" krafterna alltså (marknaden) inte ser ekonomi i att etablera
sig på landsbygden. Man får ta saken i egna händer och starta upp en förening och bygga
ett eget nät och ansluta sig till närmaste öppna nät.

Ca 20 000 kr i insats, vad får man för det?
Du får slang, fiber och aktiv utrustning till huset. Grävningen på egen tomt får du dock stå för själv, antingen för egen hand, eller om du hyr in en mindre grävare (tänk på ev. RUT-avdrag). Även kostnader för eventuella dragningar i hemmen får du stå för själv. Se detta som en god investering i din fastighet.

Hur betalar jag anslutningen?
När föreningen skickar inbetalningskortet kan du göra på två sätt:

  1. Betala räkningen direkt.
  2. Kontakta en bank och ansöka om ett blancolån. Banken betalar då räkningen och lägger upp lånet åt dig. Det är en rörlig ränta med amortering på 5 år.
    Du kan lösa ut lånet när du önskar

Hur kan vi påverka anslutningsinsatsen?
Insatsen baseras på en beräknad kostnad inom hela området. Den största kostnaden är grävningen och den kan alla påverka genom att:

Vad kostar det att använda nätet?
Nät/service avgift kommer att ligga på ca 20-40kr/ månad och
medlemavgiften på 100kr/ år till föreningen. Sedan betalar du enbart för de tjänster du tecknar.

Kan åskan skada fibern?
Fibern leder inte ström och är därför inte känslig för åska. Däremot är den utrustning vi har i hemmen naturligtvis åskkänslig eftersom det är anslutet till elnätet. Du bör därför ha ett åskskydd till mediaboxen. För säkerhets skull dra ur kontakterna när åskan går. Och precis som med allt annat i ditt hem får du stå för kostnaderna själv.

Måste jag köpa tjänster i nätet?
Nej. Fibern svetsas in i den boxen du får monterat på väggen, sedan väljer du själv om du tecknar några tjänster eller inte. Du väljer också när du vill beställa tjänst. De flesta tjänster vi har idag har uppsägningstider.


Vem gör vad?

Varför behövs en så hög kapacitet?
Kraven på kapacitet har utvecklats mycket snabbt. Vad vi vet är att fiberoptiken klarar denna successiva ökning med råge. Fiberkabeln har långt mycket större kapacitet än vad vi behöver idag – det är därför den kallas för den mest framtidssäkra tekniken.

I städerna byggs den här tekniken ut för fullt, men landsbygden har halkat efter eftersom de stora avstånden och relativt få kunder gör att det inte lönar sig. Samtidigt är det i de glest befolkade områdena tekniken skulle behövas som bäst eftersom avstånden till dagens telestationer och det mobila bredbands-nätet begränsar kapaciteten rejält. Vi anser att landsbygden och de mindre orterna ska ha samma tillgänglighet som storstäderna.

Kan jag använda det telefonnät jag har i huset?
Ja. Den dosa som monteras i ditt hus ansluts till det telenät du redan har. Du kan då använda detta nät och samma telefoner som idag. Köper du telefonitjänster via fibernätet har du dock ingen användning för den telekabel som är utanför huset.

Kommer det inte bättre lösningar som gör att vi slipper gräva ner en kabel till?
Det vi med stor säkerhet kan säga är att varken tekniken i det befintliga telenätet, eller de trådlösa alternativen kan leverera en successivt ökad kapacitet – till alla. Trådlösa system är och förblir komplement och begränsas också av avstånden (med avståndet minskar hastigheten) Den fiberkabel som grävs ner har i praktiken obegränsad kapacitet. Allt eftersom kapacitetskraven stiger, så bytas är ändutrustningen.

Varför duger inte dagens telenät som ger oss ADSL?
Fördelarna med ADSL är att det nyttjar det befintliga telenätet. Utbyggnader av telestationer har skett med statliga och kommunala medel och detta har varit nödvändigt för att ge oss bredband – snabbt. Men det är och förblir en tillfällig lösning på grund av den begränsade kapaciteten. Ett stort problem är också att kapaciteten sjunker snabbt med avståndet till telefonväxeln.

Dessutom är det många som idag inte ens har ADSL och de som bor längst bort får lägst och ojämnast kapacitet. I fiberoptiken har vi en teknisk lösning som håller för lång tid framöver. Och med ett lokalt ägt fibernät får vi också tillgång till ett större tjänsteutbud, vilket är förutsättningen för att sänka kostnaderna.

Hur hög kapacitet får jag till mitt hushåll?
Varje hushåll kommer ha tillgång till 100 mbit/s. Av dessa är det TV som tar det mesta, 7-9 mbit/s för en vanlig kanal och ca 20 mbit/s för en HD-kanal. Kapaciteten till varje anslutning är unik, du delar alltså inte på hastigheten. Det skiljer sig från telenätets tjänster där vi som användare delar hastigheten med alla andra på samma telestation. Ju fler som är uppkopplade samtidigt desto lägre kapacitet får var och en.

Är fibertekniken känslig för åsknedslag och strömavbrott?
Nej, fiber transporterar informationen som ljus, alltså kan inte åskan gå genom fibern. Fibern är också fri från strålning. Om det blir strömavbrott slocknar den elektronik som driver nätet, vilket innebär att telefonen exempelvis inte fungerar. I de centrala kopplingspunkterna kommer det finnas en batteribackup, men om detta anses behövas i hemmen så får var och en skaffa detta.

OBS! Även om fibern inte leder in åskan så kan elnätet göra det. Skydda därför din elektroniska utrustning i hemmen med åskskydd och/eller dra ur kontakterna när det åskar. Går telefonboxen, eller TV-boxen sönder så kontaktar du din tjänsteleverantör. Går mediaboxen sönder, står du själv för kostnaden för reparation alt ny produkt